Recension av "När kriget är slut"

Recension

När Kriget är slut

INLEDNING

När kriget är slut är skriven av Morgan Alling, född Persson, brorson till Siw Malmkvist. Morgan föddes 1968 i Mölndal. Idag är han författare, skådespelare och regissör och bor med två söner och fru Anna-Maria i Stockholm. Boken Kriget är slut gavs ut 2011.

HANDLING

Boken är en skildring av Morgan (Mogges) uppväxt i Göteborg och andra delar av Sverige med början på 1970-talet, från att Morgan är 4 år. Med en kärleksfull mamma (Käthe) som inte kan låta bli flaskan och dessutom lever i en miljö med människor inom kriminella och alkoholiserade anknytningar. Detta gör att deras tillvaro kantas med inbrott, våld, slagsmål och varierade boendeförhållanden. Morgans mamma är kärleksfull, rik med humor och glädje och ett temperament som kokar över när hennes försök att skapa familjelycka misslyckas. Hennes sätt att skapa humor och skämtsamma attityd färgar av sig på Morgan och hans uppträdande. Hon gör honom till hjälte både i hemmet och i det sociala samspelet med fyllegubbar och kåkfarare. Omständigheterna i deras sociala samvaro med fylla, slagsmål och poliskontakter, leder dock till att Socialen blir inkopplad. Mamma Käthe läggs in på behandlingshem medan Morgan och hans lillebror (halvbror) Stefan hamnar på Vidkärrs barnhem i Göteborg. Deras mamma jobbar hårt för att bli ren från spriten, skaffa jobb och ny lägenhet igen för att få tillbaks dem. Dock blir det inte som varken hon eller barnen hoppats. Socialen placerar ut dem i ett fosterhem under förevändningen att de skall få åka till mamma. Trots besvikelsen går det till att börja med bra. Morgan sätt att vara, förändras inte i inställningen till livet trotts motgång och besvikelse över att ”blivit lurad av socialtanten”. Morgan börjar mer och mer se livet och kommunikationen i förhållande till vuxna som ett krig, där det handlar om att inte ge sig. ”Vinna” kriget och dess andemening förändras dock under tidens gång, beroende på vilka vuxna han möter. Fosterfamiljen som är hierarkiskt styrd av pappan Kjell-Åke och mamman Ulrika som har hårda, strikta och principiella regler vilka åtföljs av stryk om de inte efterlevs, (det innefattar dock inte nödvändigtvis deras biologiska dotter Liselotte). Efter en tid blir Morgan erbjuden ett nytt ställe att vistas på, ute på en gård på landet med en ny familj (Inga-Britt och Erik) (Familjerna har varit i kontakt med varandra innan detta förslag läggs fram till Morgan, det är redan bestämt). Dock är det gentemot Morgan under skenet att det bara är under en eller två veckor medan resten av fosterfamiljen (även Stefan) åker på semester till Mallorca. Morgan tackar ja till detta och blir sedan kvar hos den nya familjen på gården längre än det som var sagt från början och blir därmed avskild från sin bror. Gården med djur och fria ytor att springa på har en avsevärt friare jargong än föregående familj, med inflytande av två äldre barn (runt tio år äldre) Axel och Maja. Morgan trivs ganska bra och får under denna period börja i grundskolan och lära sig skriva bl.a. bokstaven G. De flyttar efter drygt ett halvår till en större gård i Värmland. Den nya gården ligger vid en stor vit Herrgård. Här träffar Morgan Therese som visar sig ha mer gemensamt än intresset för humor även Tå-Peter är en till klasskamrat som får betydelse för Morgans perspektiv på livet. Morgan blir så småningom varse att han inte kan stanna hos familjen mer. Dock blir han åter förd bakom ljuset när en socialsekreterare kommer under intrycket, att ta honom till sin pappa. Istället tar hon honom till Furuhöjd barnhem i Alingsås. På barnhemmet träffar han Frida som med humor och skinn på näsan demonstrativt visar att ingen sätter sig på henne. Hon och Morgan blir vänner, trotts åldersskillnad. Frida går i 4:e klass och Morgan i 2:a klass. Efter en tid på barnhemmet kommer en ny familj och vill ta hand om honom. Familjen Alling, där han får möta ”mamma” (Elisabeth), ”pappa” (Martin) och en lillasyster (Jenny), tillsammans med denna nya familj som med uppbyggnad av förtroende bygger en relation.  Efter en tid flyttar de tillsammans till Ljungkullen och Morgan börjar på Vallhamraskolan. Morgan har fått gå i obs-klass och beslut tillsammans med lärare resulterar i att han får gå om 2:a klass. Hans lärare Gunnel etablerar sin relation med Morgan i form av ”springa, jaga ut i korridoren där du får din egna bänk-relation”. Efter en tid på Ljungkullen med familjen så insjuknar ”mamma” Elisabeth i psykisk depression och blir inlagd på Psyk. Efter en tid blir det skilsmässa där den engagerade ”pappan” Martin väljer barnen. De flyttar till en lägenhet och återigen börjar Morgan på en ny skola. På skolan är det tydlig hårdrock som gäller om man ska passa in. När hans ”pappa” Martin så småningom träffar en ny tjej (Barbro) blir det återigen en ny flytt. Morgan, ”pappa” Martin och ”lillasyster” Jenny flyttar in hos Barbro och hennes son Lucas samt hunden Vicky. I och med det blir det åter en ny skola. Flatåsskolan, på denna skola är det synt som gäller. Morgan börja 8:e klass i den här skolan och förändrar åter klädstil för att passa in. Vidare riktar Morgan mer och mer in sig på sitt mål om Scenskola. Med hjälp av en fransk regissör, Claudio Ponti får han assistans att närma sig sitt fasta, bestämda mål om teater, vilken är en minst sagt krokig och motarbetad väg.

OMDÖME

Skildringen som Morgan Alling framställer är målande på det sätt som där hans personlighet lyser igenom i hans text. Han väljer att skriva ur ett perspektiv som gör att även de situationer som kan tolkas och ses som ganska mörka blir roliga, mysiga och positiva trotts att de hade kunnat framställas annorlunda. I stället för att fokusera texten på det mamman gjorde som inte var bra, väljer han att skildra bl.a. en fin scen där de sitter på sängen och umgås och trotts att andra vuxna söker hennes uppmärksamhet, stannar hon hos honom. Ett annat exempel är när hans frustration svämmar över och han får ett utbrott hos fosterfamiljen med ”pappa” Martin, så skildrar han hockeyspelet som flyger när han kastar iväg det i ilskan och det träffar fönstret. Martin besvara detta med ”Du får gärna slänga ut det, men öppna fönstret först.” Senare fiskas händelsen upp i och med att Morgan hämtar hockeyspelet eftersom han vill spela med Martin. Martin påvisar att han får hämta spelet från taggbuskarna där det landat och ligger kvar sedan hans utbrott, eftersom det var Morgan själv som kastade ut det. Innebörden av konsekvent men tydlig uppfostran som hjälper honom att förstå livet och beteenden. Denna skildring är intressant, i och med att han genom denna vinkling och i urvalet av händelser tar upp och visar sin egen reflektion över dess betydelse i hans liv och inverkan på sin egna utveckling till den människan han är idag.

AVSLUTNING

Sammanfattningsvis är boken en skildring med Allings anda och personlighet en härlig berättelse som visar styrkan och förmåga att kunna kämpa, trotts att det är tufft och de sociala förhållandena inte alltid är så fördelaktiga. Som människa väljer vi inte våra föräldrar, och i Allings fall möter han många som han själv inte väljer men ändock behöver samspela på ett eller annat sätt med. Mitt betyg på denna självbiografiska roman är 4 av 5 stjärnor. Bokens utformning och berättandemönster gör den lättläst och härlig. Visa kapitel och anekdoter hade jag personligen gärna sett fördjupningar i. Denna bok kan jag varmt rekommendera. I sitt lättsamma sätt och lättlästa format (även som ljudbok där Alling själv läser, vilket gör den ännu mer personlig), intressanta och aktuella historia om samhällsskiktets olika klyftor, förhållningar och barns olika livsförhållanden gör boken till en inspirerande källa och motivation om hopp att vilja, mål och inställning kan förändra och påverka ens liv.

Recension Av: Linda Johansson  

Recensionsdatum: 2017-11-09

Författare: Alling, Morgan

ISBN: 9789137137162

Genre: Skönlitteratur: allmänt (självbiografisk roman)

Utgivningsår: 2011

Sidor: 334